Sök:

Sökresultat:

20 Uppsatser om Psykosomatisk smärta - Sida 1 av 2

Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smÀrta

Forskning visar att det Àr vanligt att barn söker skolsköterskan för Äterkommande smÀrta, sÄsom huvudvÀrk och magont, dÀr organiska orsaker inte kan pÄvisas. Ofta Àr smÀrtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det Àr dÀrför av betydelse att skolsköterskan kan kartlÀgga barn med Äterkommande smÀrta och tidigt sÀtta in stödinsatser för att förebygga lidande, frÀmja framgÄng i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.Studiens syfte Àr att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smÀrta. För att svara pÄ studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor.

Ackordslöner, kÀnsla av sammanhang (KASAM), organisationsengagemang och dess inverkan pÄ stress

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..

  Hur mÄr vÄra ungdomar? : En studie om mobbningens och det sociala stödets betydelse för den psykosomatiska hÀlsan

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Psykosomatisk och psykosocial hÀlsa bland elever i Ärskurs fem

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Ett fotbollsprojekt för flickor med utlÀndsk bakgrund

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda pÄ hur flickor med utlÀndsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var Àven att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utlÀndsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras sjÀlvuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lÀra sig spela fotboll, trÀffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva.

Stress i skolan

Syftet med vÄr fenomenografiska undersökning om stress i skolan Àr att utifrÄn ett elev? och Äldersperspektiv fÄ en bild av om och i sÄ fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de dÄ kÀnner sig och om de har egna ÄtgÀrder och strategier för att i sÄ fall förÀndra situationen. VÄr övergripande frÄgestÀllning i undersökningen Àr hur elever i olika Ärskurser förstÄr och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ enkÀter med tre öppna frÄgestÀllningar. Undersökningen omfattar 125 enkÀtsvar av elever frÄn Ärskurserna tvÄ, fyra, sex, sju, nio och andra Äret pÄ gymnasiet.

Stress pÄ gymnasiet - En undersökning om stress i en svensk gymnasieskola

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

Hur blir man nöjd och hittar kraft pÄ jobbet? : Hur sjuksköterskor inom Àldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrÄn strukturell empowerment, psykologisk empowerment, chefs- och ledarskap, arbetstillfredsstÀllelse, vÄrdkvalitet samt upplevd hÀlsa.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom Àldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrÄn strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsstÀllelse, upplevd hÀlsa, vÄrdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nÀmnda faktorer utifrÄn subgruppers (Älder, yrkesverksamma Är, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frÄgeformulÀr av 79 ÀldrevÄrdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 Är eller yngre upplevde att de fick mer kritik Àn Àldre sjuksköterskor.

Kvinnors upplevelse av att leva med Fibromyalgi : En litteraturstudie

SammanfattningFibromyalgi har betraktats Ànda framtill vÄra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan kÀnd orsak. Sjukdomen innebar en stÀndig smÀrta och en oÀndlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med beskrivande design.

Att leva med endometrios : En litteraturstudie om kvinnors upplevelse

Bakgrund: Endometrios Àr en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det fÄr drabbade kvinnor ofta vÀnta lÀnge pÄ diagnos, rÀtt vÄrd och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig Ät och pÄ olika sÀtt pÄverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrÄn sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande.Metod: AllmÀn litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios pÄverkade kvinnornas liv pÄ flera sÀtt. Kvinnorna led ofta av intensiv smÀrta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vÄrdgivare som mÄnga gÄnger ansÄg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktÀr. Vidare pÄverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv dÄ de inte sÀllan bemöttes med misstro frÄn sin omgivningSlutsats: VÄrdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Bemötande av patienter med psykosomatisk smÀrta

Celiaki Àr en kronisk autoimmun överkÀnslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, rÄg och havre. SÀdesslagen innehÄller olika prolaminer, vilka gemensamt benÀmns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vÀvnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

PÄverkas den psykiska hÀlsan av vÀnners riskbeteende? : En flernivÄanalys av ungdomar i Ärskurs nio och andra Äret pÄ gymnasiet i Stockholm

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och anvÀndande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hÀlsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. I mÄnga undersökningar har man kommit fram till att man pÄverkas av sina vÀnners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvÀndande och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock faststÀllas. Detta kan bero pÄ att klasserna i grundskolan Àr mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och dÄ blir inte klassens beteende sÄ viktigt för individens psykiska hÀlsa.

VÄldtÀkt- vad blir konsekvenserna och hur arbetar man med dem som kurator?

Vi har fÄtt i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för vÄldtÀkt ser ut. Syftet med uppsats Àr att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sÀllan efterföljer en vÄldtÀkt. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för vÄldtÀkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hÀlso-och sjukvÄrden. Vi har Àven genomfört en litteraturstudie för att inhÀmta kunskap som ett komplement till vÄra intervjuer samt för att bli mer insatta i vÄrt forskningsomrÄde.

Kvinnors upplevelse av hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande vid diagnosen endometrios

BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.

Risk för undernÀring? : Sjuksköterskors kunskap och attityd gÀllande nutritionsbedömning av patienter inom akutsjukvÄrden

BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.

1 NĂ€sta sida ->